söndag 29 november 2009

Vaccinet

Så häromdan släpade jag med mig maken till vårdcentralen för att ta Sprutan. Det var en himla tur att jag gjorde så, med tanke på min reaktion efteråt.

Det skulle visa sig att jag var en på hundra som drabbades av yrsel. Och det var inte vilken yrsel som helst. Det var som en headrush upphöjt till 20. Vi hann precis ut till bilen innan det slog till. Huvudet dunkade, synen försvann, hörseln försvagades, det kändes som ett tjockt band spändes runt mitt huvud.

Maken öppnade fönstren och så satt jag där och bara fokuserade på att andas så lugnt jag kunde, utan att drabbas av panik. Vilket inte var det lättaste... Efter kanske 20 minuter kände jag mig någorlunda normal igen och vi kunde åka. Det var verkligen något av det obehagligaste jag varit med om! Och chocken satt i i flera dagar. För att inte tala om smärtan i armen, som fortfarande inte riktigt gått över.

Sen fick jag feber också, något dygn efteråt.

Jag hoppas verkligen att detta var värt det.

2 kommentarer: