Jepp. Jag har blivit en blodhund. Bara att konstatera.
Alla lukter förstärks till det dubbla i min arma näsa. Och det finns en lukt som upphöjs i tio. Andedräkter. Fy sjutton. Man är väl inte speciellt förtjust i den i vanliga fall, men alltså, det är mitt största handikapp just nu (förutom tiofaldigandet av toalettbesöken). Att gå på bussen på morgonen är en pina som får mig att vilja stiga av redan på nästa hållplats. Pussa maken utan att först tvångsmata honom med tuggummi är knappast att tänka på. Och så barnens "fräscha" mjölkandedräkt när man kommer till jobbet på det. Lovely.
När går detta över?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar