måndag 28 juni 2010

Ultraljudet

Utan tvekan något av det häftigaste jag varit med om. Och det var just mitt första ord när vi såg vår fina Bebis på skärmen. Medan maken utbrast "läskigt!".

Det var så fint så jag var tvungen att gråta en skvätt av lycka. Där var den ju liksom! En hel pytteliten människa med viftande armar och benen i kors. Och bäst av allt, ett tickande hjärta. Vår bebis!

Barnmorskan gjorde en scanning och visade oss att alla fyra "rum" i hjärtat såg bra ut, hjärna och ryggrad likaså. Kort sagt, allt såg ut precis som det skulle. Underbart. Och så fantastiskt att man kan se detta som pågår inne i mig...

Gick därifrån med ett stort leende på läpparna och tre fina bilder med i handväskan. Och grät lite fler lyckotårar i bilen på väg hem.

Också har Bebis börjat ge sig tillkänna på ett annat sätt också. Det buffar och knuffar därinne när liten vänder sig. Mysigt...

1 kommentar:

  1. Helt underbart!! Det är verkligen häftigt när man får se att det är en liten varelse där inne.
    Min lilla varelse buffar och knuffar som bara den oxå!! det är härligt och ibland känns det som om man kommunicerar med den genom att klappa lite på magen och den sparkar tillbaka och så håller vi på :)
    Lycka till med allt!

    SvaraRadera