Sidor

söndag 30 december 2012

Tid för reflektion

Det tog visst knäcken på mig ändå. Det där novembermörkret. Fastän jag gjorde ett tappert försök att hitta ljusglimtarna. Den månaden bara flög förbi och så var december här.

Har aldrig älskat julen så mycket som jag gör nu, men en liten som precis börjar förstå vad det handlar om. Att få lov att ge honom magiska pirriga myspysiga jular gör mig alldeles varm inombords.

Så visst, det har bakats och putsats och shoppats och mysts utan ände. Och julafton kom och ögonen tindrade. Och allt det där.

Imorgon är det sista dagen på det här året. Som ju alla redan vet...hah...och jag brukar ta tillfället i akt att se tillbaka på året som gick och sammanfatta lite.

Jag skulle nog säga att det har varit ett riktigt bra år ändå. Grodan börjar på förskola och jag gick ner i tid. Det var kämpigt på jobbet och jag trivdes inte så bra, men han trivdes desto bättre på sin förskola. I maj tog jag modet till mig och sökte nytt jobb, vilket jag också fick! Sommaren blev lång och bedrövlig. Alltså, jag var ledig i fem veckor drygt, men det regnade nog i fyra i alla fall. Hösten kom och med den det nya jobbet. Fantastiskt roligt,kämpigt,spännande och utmanande. På alla plan. Vilket har lämnat mycket lite energi över till annat. Såsom träning och bloggade, som rejält har fått stryka på foten denna terminen.

Planen för nästa år ser ut ungefär såhär
  • träna regelbundet
  • mer grönsaker
  • blogga när andan faller på
  • njuta av familjen och kärleken
  • fortsätta vara inspirerad på jobbet
  • kanske öppna upp "bebisverkstan" igen. 
 Ja, det kan vara så att nästa år är året så jag blir gravid igen. Men sånt får man ju sällan bestämma! Men jag tror jag är redo nu, förstod det när jag såg på sista avsnittet av Grey's och man fick höra Merediths bebis hjärta slå. Då sög en längtan tag i mig som jag inte var beredd på.

Så, 2013, bring it on! Jag är redo...

lördag 3 november 2012

Lördagsförmiddagslyx

Nå, så jag fick ingen sovmorgon. Det var omöjligt att somna om. Men jag fick istället en bit mörk choklad såhär på blanka förmiddagen. Inte så dumt det heller.

fredag 2 november 2012

Bra saker med den andra november

  • Vi har haft en lugn dag på jobbet
  • Jag slutade redan klockan ett
  • Grodan var på strålande humör
  • Vi drack varm choklad till mellanmål
  • Och åt nachos deluxe till middag

torsdag 1 november 2012

Små saker stor lycka #11

När maken kommer hem med ett knippe havskräftor. Bara sådär. En torsdagskväll alldeles i början av november. Hans alternativ till en blombukett. Och minst lika uppskattat.
Det är kärlek.

måndag 1 oktober 2012

Obemärkt

Och så gled september över i oktober utan att vi märkte nånting.

Möjligtvis att världen blev en nyans gråare...?

söndag 16 september 2012

Söndag kväll

Och jag kommer på mig själv att längta efter jobbet.

Det är en fin känsla.

fredag 14 september 2012

I skogen

Går i skogen med Grodan. Långsamt fram. Man måste ju stanna och undersöka världen hela tiden. Övar mig i att stanna upp och göra detsamma. Andas och dra in skogens alla dofter. Mossa, gamla löv, barrträd, frisk luft. Tänker att det om något är mindfulness.

söndag 9 september 2012

Dålig idé

Det där med att bara av en slump klicka sig in på exets fb.

Och upptäcka att han är gift. Sedan bara en vecka tillbaka.

Och tänka att drömde inte jag om honom, just den dagen? Vad är det som gör att han ständigt dyker upp i mina drömmar?

Och känna sig lite lite ledsen inför detta faktum.

Tänka att jag är lyckligt gift och har världens finaste unge med världens finaste man.

Men ändå.

Lite lite ledsen.

Det går nog aldrig över.

lördag 1 september 2012

Så mycket tvååring. Så mycket vilja.

Hur all denna vilja kan rymmas i hans späda lilla kropp kan man ju fundera över. Just nu är allt tvärtom. Och slänga sig på golvet i vredesmod. Och busa med ett okynningt leende. Och skratta åt sin stackars mamma som med gråten i halsen vill hindra från att göra sig illa.

Emellanåt, mys och pussar och gos. Men mestadels, lilla herr tvärtemot.

Så underligt att jag inte brukar ha några som helst problem att hantera tvååringar på jobbet. Jag kan till och med tycka att det är roligt och utmanande. Men min egen..ge mig styrka! Visst bubblar skrattet i en ibland när man ser det där okynniga, så urtypiska, beteendet. Men dagar som denna, med värk och kroppen och ont i halsen, då vill jag bara lämna över honom till nån annan.

Förslagsvis min man. Och det är vad jag gjort nu.

fredag 31 augusti 2012

Fotoutmaningen dag 31 "Glädje"

Helt ärligt så visste jag inte hur jag skulle gestalta glädje i en bild. Glädje kan vara så mycket.

Jag är glad att jag deltog i den här utmaningen. Det har varit roligt och utmanande och några nya guldkorn har fått sin plats i min reader.

Jag är glad över mitt nya jobb som ger mig så mycket tillbaka. Och där jag tillåts att ge så mycket jag vill.

Jag är glad över min fantastiska son, som fyller mitt hjärta med kärlek, fyller det tills det svämmar över i tårar. Och över min man, alltid vid min sida, alltid min man.

Jag är glad över så många saker, men inget utav det lät sig fångas på bild så som jag ville. Så denna sista dag på fotoutmaningen får helt enkelt bli bildlös.

torsdag 30 augusti 2012

Fotoutmaning dag 30 "Familj"

En spontanbild med mobilkameran under en promenad.
Min lilla familj.
Kärlek.

onsdag 29 augusti 2012

Fotoutmaning dag 29 "Jag"

En ganska svår utmaning, eftersom jag vill vara anonym.
Men här är jag i alla fall. En liten bit av mig.

Vad har du på dig?
Leggings och en stor stickad tröja.
Hur mår du?
Trött men nöjd efter dagens arbete med att bygga upp den pedagogiska miljön.
Vad önskar du just nu?
Att Grodan börjar sova ordentligt på nätterna igen.
Vad har du ätit idag?
Lite för mycket enligt "Shape up"-appen som jag testar just nu. Men ett träningspass ska få råda bot på den saken.
Vad ska du göra ikväll?
Träna och umgås med maken.
Vad ska du göra imorrn?
Jobba...yey!
Vem saknar du?
Ingen särskild just nu.
Senaste köp?
En kofta på zalando
Vad skrattade du senast åt?
Troligtvis Grodan. Det brukar va det.
Vad grät du senast åt?
 Knasigafantasier/skräckscenarion i mitt huvud.
Vem sov du senast med?
Maken och sonen. Tyvärr. På sonen alltså. Inte maken. Fast lite mysigt är det, även om sovytan är ca 30 cm...
Vad läser du just nu?
Mestadels bloggar. Några sidor då och då i nåt skönlitterärt.
Senast sedda film?
Minns inte..haha..
Vilken svordom använder du mest?
Hmmm...jäkla...kanske?
Vem var den senaste som ringde dig?
En kollega.
Har du dejtat någon av en annan religion?
Ja, fast han var inte religiös och inte jag heller.
Senast 3 inkomna sms?
Raderade precis alla sms eftersom det var fullt, så sorry...=)
Vad stod det i ditt senaste skickade sms?
Se ovan.
Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?
Språk i allmänhet
Vilken är din favoritlukt?
Maken och sonen. Och kaffe.
Vad är du rädd för?
Att dö från min familj. Att min familj ska dö från mig. Ungefär så.
En person du tycker är snygg?
Orlando Blooooooom...mmm....
Blir du lätt svartsjuk?
Mer än jag skulle erkänna.
Din favoritkaraktär ur en serie?
Det finns ju så många ju...George i Grey's får det nog bli. Himla synd att han skulle gå och bli överkörd alltså...
Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
Mina kollegor tror jag...
Vilket språk hade du velat lära dig? Grekiska och isländska. Och arabiska.
Vad för sorts killar faller du för?
Snälla.
Vart vill du åka just nu?
Nånstans soligt.
Vad önskar du dig i födelsedagspresent?
Äsch, det är ju evigheter dit. Jag hinner komma på nåt...

tisdag 28 augusti 2012

Fotoutmaning dag 28 "Hösttankar"

Jo, jag känner mig nog redo för höst nu. Trots att sommaren aldrig riktigt anlände.
Jag tänker att den här hösten kommer att bli en av de bästa. Någonsin.

Mitt nya jobb är verkligen mitt drömjobb. Jag har fått chansen att tillsammans med ett team av positiva, kloka, fantastiska pedagoger starta upp en helt ny verksamhet. Under ledning av vår minst lika positiva, kloka och fantastiska chef och vår dito pedagogista.

Än så länge är vi bara i uppstartsfasen. Vi pratar, skrattar, reflekterar, känner, upplever. Än har vi inte tagit emot några barn. Ytterligare en sak att se fram emot. Att få möta och lära känna alla dessa små individer och forma verksamheten tillsammans med dem.

Så ja, bring it on, med mörker, regn och storm. För med detta kommer också alla fantastiska färger i naturen, varm choklad och tända ljus. Mysiga koftor och varma halsdukar. En inspirerande termin på jobbet. Och en mystid med familjen.

måndag 27 augusti 2012

Fotoutmaning dag 27 "Soffbild"

Som sagt. Gillar färg. Jupp.
Snart är det dock dags för soffan att bli lite mer höstig.

söndag 26 augusti 2012

Fotoutmaning dag 26 "Det käraste jag har"

En symbol för det finaste i mitt liv. 
Kärleken till min man och barnet han gav mig.
Så lycklig som jag var de två dagar då jag fick dessa ringar
har jag inte varit någon annan gång.

lördag 25 augusti 2012

Fotoutmaning dag 25 "Min stil"



Min stil går nog allra bäst ihop med hösten tror jag. Jag klär mig ganska mycket som Bernadette i Big bang theory. Klänning, kofta, leggings...och så schyssta höstkängor, kappa och halsduk i nån fin färg i många varv runt halsen. På sommaren känner jag mig ofta alltför avklädd och på vintern alltför påklädd. På våren är färgerna jag gillar kanske lite för murriga ibland. Men på hösten, då passar jag in.

fredag 24 augusti 2012

Fotoutmaning dag 24 "Landskap"

Skärgård. Ljung. Klippor hala som såpa.
Så vackert även en mulen dag.

torsdag 23 augusti 2012

Fotoutmaning dag 23 "Ta tillvara på.."

Jag och Grodan är ofta ute på skogspromenader och tar tillvara på allt gott som finns där just nu. Favoriten är blåbär.

onsdag 22 augusti 2012

Fotoutmaning dag 22 "Stilleben"

En stund att drömma, inspireras och bara sitta still, 
medan Grodan underhålls av Makka Pakka med vänner.

tisdag 21 augusti 2012

Fotoutmaning dag 21 "Hobby"

Ännu en förfallen hobby. Scrapbooking. Efter tre år håller jag fortfarande på med vårt bröllopsalbum. Om man med "håller på" menar "plockar fram ibland med föresättningen att fortsätta men det blir liksom inte av". Men nångång, när Grodan blir större eller så, då ska det bli färdigt!

Och då ska jag börja med hans bebisalbum...

måndag 20 augusti 2012

Fotoutmaning dag 20 "Doft"

Älskar verkligen doften av kaprifol som ligger tung över vår altan om kvällarna...

söndag 19 augusti 2012

Fotoutmaning dag 19 "Närbild"

Denna söta lilla blomma fick jag av en familj när jag slutade på mitt jobb. Den är inne på sin andra blomning nu, helt otroligt för att vara en blomma i min vård! Regnet har gjort dekorationshjärtat lite shabby chic...eller kanske bara shabby..?

lördag 18 augusti 2012

Fotoutmaning dag 18 "Färger"

Färg är jätteviktigt för mig. Både i denna form såväl som i hemmet och på kläder. Jag måste omge mig med färg! Just akvarellen är en hobby som tyvärr har förfallit. Det krävs så mycket tid och inspiration, något som livet som småbarnsmamma inte direkt bjuder på. Men någon gång ibland blir det ändå, älskar att låta färgen flyta ut och fylla det grängade papperet, det är verkligen en lustfylld känsla som gör att jag förstår varför vissa barn alltid väjer att stå framför staffliet och måla bild efter bild. Hemma gillar jag att byta ut färger i rummen efter säsong och klädmässigt blir det gärna starka färger, efter humör.

onsdag 15 augusti 2012

Upptagen

Resten av denna veckan ser helt crazy ut, så jag kommer förmodligen inte att ha tid att uppdatera här något. Kanske hinner ikapp till helgen...=)

tisdag 14 augusti 2012

Fotoutmaning dag 14 "Livsviktigt"

Choklad. Alltså okej, kanske inte livsviktigt, egentligen. Men vad livet skulle bli fattigt utan! Jag håller mig till mörk choklad och det är ju till och med nyttigt, eller hur?! Utom när jag är gravid för då kan jag proppa i mig hur mycket mjölkchoklad som helst...som ogravid kan jag knappt äta en enda bit utan att få söthetsilningar i tänderna. Lustigt...

måndag 13 augusti 2012

Fotoutmaning dag 13 "Mitt kök"

Nä. Mitt kök är helt enkelt inte i form att visas upp idag. Hence det tomma disktället. Som jag väljer att visa upp istället. För det är ju supersnyggt och nytt och köpt på designtorget! Och maken tycker det är hemskt opraktiskt, men det bryr jag mig inte om. I det här fallet går form före funktion (som i de flesta fall med mig...)

Alternativ väckarklocka

Om jag halvt skrattade ihjäl mig när Grodan inte tyckte jag vaknade snabbt nog och bestämde sig för att försiktigt knacka lite på min kind för att få liv i mig?

Ehm... Ja... Kan eventuellt vara en av de roligaste saker han gjort.

söndag 12 augusti 2012

Fotoutmaning dag 12 "Längs vägen..."

Vägen till bussen som det snart är dags för mig att börja gå igen.
På onsdag börjar nya jobbet!

lördag 11 augusti 2012

Fotoutmaning dag 11 "Entré"

Dessa visdomsord återfinns på väggen i vår hall.

fredag 10 augusti 2012

Fotoutmaning dag 10 "Favoritplagg i garderoben"

Min bästa sommarklänning. Tyvärr har mina proportioner förändrats något efter graviditet och amning (läs: bysten är lika stor som om jag fortfarande ammade), så den passar inte längre i överdelen. Har lite funderingar på att göra om den till kjol eller en enklare klänning med hjälp av ett linne...vi får se vad det blir. Är så väldigt kär i blommönstret...

torsdag 9 augusti 2012

Nya tider

Den här veckan skolar jag in Grodan på hans nya förskola. Det går än så länge väldigt bra. Första minutrarna var han lite reserverad, men så fort han fick syn på leksaker som lockade så lämnade han famnen. Nu är vi inne på tredje dagen och han svarar med ett glatt skratt när jag frågar om han vill gå till förskolan och leka. Och när vi väl är där är han nöjd med att jag befinner mig i samma rum. Då och då kommer han fram för en kram och sen iväg igen. Idag tyckte jag verkligen att det lossnade för han började dansa på samlingen och ville inte gå när det var dags att gå. Trots att vi var way passed både lunch och sovtid.

Blir lite ledsen när jag ser hur bråttom vissa av de andra föräldrarna har. De vill pressa barnen till att vara själva och följer inte barnens takt. Flera stycken lämnade idag första gången och var borta nästan en timme. Jag var kvar och lyssnade på skriken. Kommer inte att lämna förrän jag känner att Grodan självmant vänder sig till pedagogerna om det är de som befinner sig närmast. Och då bara en kortare stund. Jag tycker man ska ha lite is i magen och inte stressa fram en falsk trygghet.

Det är då det blir bakslag.

Fotoutmaning dag 9 "Frukost"

Jag både är och är inte en frukostmänniska. Jag äter alltid frukost, men är oftast för trött för att få i mig tillräckligt för att jag ska hålla mig mätt fram till lunch. Så oftast äter jag två mindre frukostar istället. Precis som hobbitarna...=) Här ser vi mannagrynsgröt med blåbär och kaffe med mjölk. En ledigdagfrukost.

onsdag 8 augusti 2012

Fotoutmaning dag 8 "DIY"

Den här vackra gamla slipsen ska förvandlas till ett hårband. Är det tänkt. När är oklart, men det får bli mitt nästa DIY-projekt.

tisdag 7 augusti 2012

Fotoutmaning dag 7 "En hörna av trädgården"

    Inte så mycket en hörna, mer en del av. Gillar att man sparat lite berg här när huset byggdes. Grodan går gärna här och övar sin balans, med mitt hjärta i halsgropen.

måndag 6 augusti 2012

Möblerar om

En regnig dag som denna kändes det rätt att ändra om lite här på bloggen. Lite renare helt enkelt.
Låta orden och bilderna komma till sin rätt.

Igår ändrade jag om även på Grodans rum. Inga större förändringar, sorterade ut leksaker som han tröttnat på och tog in lite nya/ärvda saker som han kommer att utmanas av. Kanske är en pedagogskada, jag vet inte...

Fotoutmaning dag 6 "Min favoritplats"

Jag har många favoritplatser, en av dem är min bokhylla, även om den kanske egentligen inte går att definiera som en plats? Där står mer eller mindre alla böcker jag läst i vuxen ålder. Älskar att sjunka in i en bok och in i andra världar och levnadsöden. Och återkommer gärna till böcker jag tycker mycket om. Favoritplatser, kanske man kan kalla dem också...

söndag 5 augusti 2012

Fotoutmaning dag 5 "Något jag fått eller ärvt"

Denna söta lilla vas har jag ärvt av min mammas moster. Passar perfekt för en enda snittblomma.
Något som jag såklart inte hade hemma. Så jag valde att fokusera på den lilla bubblan i botten istället.

lördag 4 augusti 2012

Fotoutmaning dag 4 "Djur"

Älskar att vi bor liksom på landet, fast ändå inte.
Nära till stan, nära till naturen.
Bara att gå ut och fota en ko när man behöver liksom.
Eller ta bussen in till stan på en kvart.
Har egentligen ingen speciell relation till kor, men de är fina.
Lugna och trygga på nå vis.

fredag 3 augusti 2012

Fotoutmaning dag 3 "Porträtt"

Grodan i ett nötskal.
Aldrig nånsin stilla länge nog.
Alltid lika nyfiken.

torsdag 2 augusti 2012

Fotoutmaning dag 2 "Gammal och ung"

Min vackra hortensia har blommat flitigt hela sommaren, men nu är blomsterprakten snart över.
Dock har en massa nya gröna blad kommit och jag hoppas att det även dyker upp några nya knoppar!

Små saker stor lycka #10

Grodan har lärt sig att pussas. Riktiga smackpussar och mitt hjärta smälter. Nu händer det att han kommer fram bakom mig när jag sitter på golvet, ger mig en hård kram och några pussar på ryggen. Men, det ska vara på hans villkor, ber man om en puss kan man mycket väl få ett bestämt NÄ till svar och sen är han på väg mot en ny lek igen. Underbara fina unge!

onsdag 1 augusti 2012

Fotoutmaning dag 1 "Dagens..."

Första fotot fick föreställa dagens väder. Såhär såg det ut hos oss i morse och det har fortsatt att vara fint hela dagen, om än inte jättevarmt. När Grodan sov passade jag på att lägga mig på altanen och känna solen värma upp min stela rygg. Dags att komma igång med yoga igen kanske...?

Fotoutmaning

Jag har hoppat på Ingen vanlig dags utmaning, varje dag hela augusti ska en ny bild publiceras efter ett angivet tema. Spännande!

söndag 22 juli 2012

Små saker stor lycka #9

Jag har fortfarande 24 dagar kvar av semestern. Även om det kommer att regna under 90% av dem är det en njutning att tänka på att jag kan fylla dem med vad jag vill.

lördag 21 juli 2012

Små saker stor lycka #8

Jag har äntligen fått ändan ur och köpt mig en riktig kamera!

Nu ska jag bara lära mig hur den fungerar också...

tisdag 17 juli 2012

Semestertankar

Det är något allvarligt fel på den här sommaren. Precis som med vintern och våren dessförinnan. Alla årstider verkar ha identitetskris och tror att de är hösten. Spenderar mesta delen av vår vecka i Varberg under täcket i soffan med en varm dryck och en bok. Eller min telefon. Det är ju skönt det med, men inte riktigt vad jag tänkt mig. När jag inte gör det springer jag efter Grodan som vill testa allt - Ronja style. Och så lagar vi massa god mat och grillar. Och myser framför en dvd box om kvällarna när lillen äntligen somnat. Slappnar av, låter pulsen gå ner och njuter av att inte måsta något särskilt.

tisdag 29 maj 2012

Jag hoppade...

...och landade. Ska landa. I en höst full av inspiration och tillsammans med en chef jag redan känner och gillar. Och förhoppningsvis med kollegor på väg åt samma håll som mig.

Ja, det kommer att bli bra. Även om det blir svårt att säga farväl till barnen jag följt under så många år och trodde jag skulle fortsätta följa tills de börjar skolan. Detta är för mig. Mitt yrkesliv och min sinnesro. Det är inte sunt att gå och vantrivas på jobbet om det finns andra val att göra.

Och jag valde. Vågade välja. Är så stolt över mig själv.

tisdag 1 maj 2012

Att fyllas av hopp

Ja, just nu så vantrivs jag på jobbet. Har nog gjort ganska länge, om jag tänker efter. Vi har en chef som kanske borde gått i pension för ett tag sen, och en grupp dinosaurier som borde göra det i förtid.

Kommer man med nya idéer är det som att springa rakt i in i en betongmur. Man är jobbig. Och man kan slå sig blodig mot den där muren, men inget kommer att hända. Ingen förstår. Vill inte kan inte orkar inte.

Och arbetslusten. Den dör. Man går dit för barnen skull. För de är ju fortfarande lika fina. Men allt runtomkring, organisationen, strukturen, ekonomin, mentaliteten...det står mig upp i halsen.

Häromkvällen fick jag en ingivelse. Nånting sa mig att gå in och kika på stadens platsannonser. Och jag hittade drömtjänsten. Visserligen med längre resväg men åh, att få jobba med en chef och kollegor som fungerar lite mer som mig! Förstod direkt att jag måste söka. Att jag skulle ångra mig annars.

Och nu ligger den där, i databasen. Väntar kanske på att bli läst. Kanske väntar ett telefonsamtal inom kort. Kanske väntar en mer inspirerade höst. Kanske ska jag våga hoppa?

måndag 30 april 2012

Innan vitsipporna vaknar

Hur sött är det inte att vitsipporna sluter sig på natten? Som att de inte orkar slösa energi på att vara vackra, när ändå ingen kan se dem?

På morgonen när jag går till bussen brukar jag tänka, att jag är uppe före vitsipporna.

Lite lagom poetiskt sådär.

söndag 29 april 2012

Bloggpaus över?

Hoppsan, all inspiration och ork försvann visst för ett tag. Tungt på jobbet och Grodan har varit sjuk. men nu är jag, kanske, tillbaka....


lördag 7 april 2012

Små saker stor lycka #7

Fick chips i påskägget!

Någon känner mig väldigt väl....

fredag 6 april 2012

Tvätten

Detta eviga maskineri... Det finns alltid något att göra med tvätten och jag förstår inte hur det går till. Jag är ganska bra på att tvätta ner till botten på korgen (och det varar i ungefär fem minuter tills maken har slängt i ett par strumpor), men mindre bra på att ta hand om den rena tvätten. Ibland hinner den inte ens in i garderoben innan den ligger i korgen igen. Det är liksom alltid tvätt överallt i olika stadier. Gaaaah! Så denna helg är mitt projekt att åtminstone hinna lägga in förra helgens tvätt i garderoben innan jag hänger upp nästa laddning på tork. Oh, the exiting life of a mother...

onsdag 4 april 2012

Små saker stor lycka #6

Det är knoppar på min magnolia! Hurra! Eftersom jag har i princip bruna fingrar (istället för gröna) så var det en chansning att köpa ett magnoliaträd förra våren. När vi köpte den hade den fina lila knoppar, som sedan visade sig bli rosa blommor. Liten missberäkning, men jag älskar alla träd som blommar på bar kvist så det får gå. Så vackert och liksom...fluffigt.

Hursomhelst, när den blommat planterade vi den på framsidan med viss vånda. Skulle den klara sig? Nu har jag gått och spanat på alla andras magnolior och sett att de fått knoppar långt före min, men nu är dom där i alla fall. Snart snart får jag se de små lila igen...

tisdag 3 april 2012

Små saker stor lycka #5

Promenerar hem i vårsolen med Grodan sovandes i vagnen.

Går förbi en av hästhagarna och en doft av solvarm häst och friskt hö smyger sig mot mig.

Slås av stark nostalgi. Vår i stallet. Kan vara något av det mysigaste som finns.

Stå ute i solen och rykta för första gången efter vintern. Med solen i ryggen och vinterpäls flygande överallt. Och en tuggande häst som njuter av behandlingen. Bara tanken gör mig glad.

måndag 26 mars 2012

Shopaholic

Jag är nog lite av en sådan. Fast, inte på det där jättedyra, hela månadslönen går åt sättet. Utan lite mera lagom. Förut köpte jag jättemycket inredningsprylar, men jag känner mig ganska mätt på det just nu. Sen var det såklart bebisgrejor och kläder. Nu är jag inne på att uppdatera min egen garderob. Känns nödvändigt då min kropp inte riktigt är densamma som innan graviditeten och jag trivs inte längre i samma kläder.

Grejen är att jag tröstshoppar. Och när jag väl börjat klicka så kan jag inte riktigt sluta. Så då måste jag ibland ta en vit månad. Från shopping. Och det går bra om jag bara är bestämd. Men så faller det sig så att kanske nån hudvårdsprodukt är slut och klick klick...så är jag där igen! För om jag ändå ska köpa det där så kan jag ju bara köpa hem den där också...slurp säger det så har pengarna runnit iväg.

Min man är nog lite oroad av detta, att jag inte riktigt tänker ekonomiskt. Han vill helst spara och amortera på huset. Bara. Men jag kan inte leva så. I väldigt många år levde jag väldigt sparsamt eftersom jag var student/arbetslös och inte hade råd med nånting annat än mat och hyra i princip. Så när jag väl börjat jobba och få in pengar vill jag gärna unna mig lite. Ja, jag vill faktiskt vara shopaholic. Shopaholic light.

söndag 11 mars 2012

Tiden

Tiden flyger fram. Redan mars! Vår! Även om det kom ett snöigt bakslag här i veckan. Nu är det definitivt vår. För jag har gjort grönt i vardagsrummet. Säkraste vårtecknet. Basta.

Det har varit en helt galen vecka, jag har gått upp i tid, maken blev magsjuk, låset i ytterdörren slutade fungera och så hade vi kvällsmöte på jobbet. Lägg till en förlamande trötthet pga Groda som sover väldigt oroligt och där har ni min vecka!

Men jag tror att det blir bra att jobba lite mer. Märker skillnad redan nu, missar inte lika mycket av vad som händer. Den fria leken. Som är så viktig. Äntligen flyter den på, det låter mycket när tjugotalet ungar leker i samma rum, men det går fantastiskt bra! Det är så enormt kul att se utvecklingen sedan i höstas, när vi nästan gick under i alla bråk och konflikter. Allt vårt hårda arbete har gett resultat.

Och Grodan, han sover ju ändå de där två timmarna som jag lagt till på mitt schema, så han märker just inte så mycket av det hela. Glad, utsövd och mätt hämtar jag honom efter mellanmålet. Underbart!

tisdag 6 mars 2012

Små saker stor lycka #4

När man hör fåglarnas kvitter fast det fortfarande är mörkt ute.

Då vet man att ljuset inte kan vara långt borta.

söndag 26 februari 2012

Vanesak

Trots att Grodan nu kunnat gå i flera månader har jag liksom fortfarande inte vant mig vid att det springer omkring en liten kille här hemma. Helt uppe i sina små projekt och undersökanden.

Minns när han var en liten liten bebis som man var tvungen att bära överallt. Vart man än skulle. Bära bebis på armen. Då längtade jag till att kunna gå iväg till nästa rum och att han skulle kunna gå efter mig.

Nu är vi där. Så konstigt. Fast tyvärr går han ju inte alltid efter.

Han går sin egen väg.

onsdag 22 februari 2012

Små saker stor lycka #3

Ni vet när man står vid chokladhylllan och känner sig lite modig.

Och slutligen plockar ut den där chokladen som smakar havssalt och pecannöt.

Och den är gudomligt god.

Då.

tisdag 21 februari 2012

Trots alltså?

Tycker ändå att det är lite väl tidigt att Grodan börjar trotsa redan nu. Hade hoppat på uppskov åtminstone ett år till eller så. Men det tycker inte Grodan. Han tycker att vi ska göra som han vill, nu nu nu! Alltid. Och det är väldigt svårt att ens försöka resonera med ett ettåring.

Idag fick han ett mycket kännbart motstånd när vi var ute och promenerade, än hit än dit, på vår lilla gatstump. Plötsligt fick han för sig att vi skulle gå in i soprummet men det ville verkligen inte jag. Och när jag säger nej...när jag säger nej blir han så väldigt väldigt arg att han nästan hoppar och till slut slänger han sig med huvudet före rätt ner i gruset. Landar på näsan.

Han brukar göra så. Hemma. Men hemma på vårt vardagsrumsgolv finns inget grus. Eller, nästan ingen i alla fall. Så att skrapa upp näsan mitt i alla protester kom nog som en chock för honom.

Det var bara att bära hem, torka grus, torka blod och sen göra något annat. Nu ser han ut som han har varit i slagsmål med grannens katt...

Återgå till ordningen

Det slår aldrig fel. Varje gång jag lyckats komma igång med träningen så går det två veckor och sedan blir jag sjuk. Denna gången först förkyld och sen maginfluensa på det. Vad är det frågan om liksom? Visst, det är februari, så vad annat kan man vänta sig? Men detta händer jämt, oavsett vilken tid på året jag får för mig att komma i form. Det är som om min kropp bär på nåt slags motstånd "eh..vänta lite här nu...menar du att vi RÖR på oss? Liksom motionerar? Eh..alltså..vet inte om jag gått med på detta..."och aktivt motarbetar varje försök till hälsosamhet.

Men ikväll kör jag igång igen. Det är jag mot kroppen. Med kroppen. Hm. Först ett pass på cykeln och sen lite zumba. Heja mig!

måndag 20 februari 2012

Andra sätt att älska

Att se andra människors kärlek till min son.

Det är kärlek.

Och gör mig varm i hela kroppen av lycka. Bättre än att själv få kärlek till och med.

söndag 19 februari 2012

Min son

Det finns egentligen inga ord.

Att älska sitt barn påminner inte om någon annan kärlek.

Det är en allomfattande kärlek som aldrig är bitter. Det är oändlig stolthet och ömhet.
Att vilja ge allt och visa allt. Skydda mot allt.

Och alltid alltid vara nära.

Känslan i min egen kropp när hans kropp fattats lite för många timmar. Känslan när jag äntligen får sluta honom i min famn.

lördag 18 februari 2012

Min femte kärlek

Min man.

Min bästa vän.

Mitt allt.

Den som förstår. Den som alltid tröstar. Den som vill lösa alla mina problem och göra allt för mig. Den som får mig att skratta. Den som delar min vardag.

Den som friade till mig.

Som gav mig mitt barn.

Den kärleken.

fredag 17 februari 2012

Min fjärde kärlek

Han var svår.

Djup.

Djupare än jag klarade av.

Vi bodde långt ifrån varandra.

Men älskade varandra så gott vi förmådde.

Och det var ganska mycket.

Men inte tillräckligt.

Mitt ljus räckte inte till i hans mörker.

Men vi hörs fortfarande till jul och födelsedagar.

torsdag 16 februari 2012

Min tredje kärlek

Jag var femton.

Plötsligt dök han upp i mina drömmar.

Jag hade inte ens vetat att han fanns innan.

Men sen kunde jag inte sluta tänka på honom. Någonsin.

När våra blickar möttes sa det BOM i mitt huvud. Helt jävla galet magiskt.

Efter lång tid, nästan två år, skrev jag till honom.

Och sen var det vi. I sju bitterljuva månader.

Jag älskar honom fortfarande. Eller, sjuttonåringen i mig gör det.

Resten av mig har gått vidare. Och snokar upp honom ibland på fb.

onsdag 15 februari 2012

Min andra kärlek

Jag var tolv.

Hans ögon mörkt bruna.

Våra blickar möttes och elektricitet uppstod.

Jag föll direkt och älskade på avstånd...i flera år.

Tills jag själv fick nog och dödade kärleken.

Men fortfarande om vi ses, finns något där, något vi aldrig kommer att utforska, men är väldigt medvetna om.

tisdag 14 februari 2012

Min första kärlek

Jag var fyra år.

Han var Skalman. Jag var Bamse.

Alla trodde jag var kär i Lille Skutt.

Men det var ju Skalman som fick mitt hjärta att slå fortare.

Så fort att när mamma frågade om honom var jag tvungen att gömma mig i badrummet tills rodnaden gått över.

Sen flyttade han.

Undrar ibland vad som blev av honom.

Facebook fanns ju liksom inte då...

Kärleksvecka

Varför bara ha en dag av kärlek? Jag kör på en hel vecka!

Here we go...

torsdag 9 februari 2012

Små saker stor lycka #2

Står vid busshållplatsen med ansiktet mot solen.

Och fast termometern visar närmare tio minus kommer ändå en smygande vårkänsla.

tisdag 7 februari 2012

Små saker stor lycka #1

Det är mitt i natten. Helt mörkt i rummet sånär som på den blå nattlampan. Jag sitter i fåtöljen med Grodan i min famn. Skulle hundra gånger hellre ligga i min säng och sova än att sitta här. Har precis lyckats få honom att somna om igen när han plötsligt bryter ut i världens gulligaste skrattattack. I sömnen.

Det gjorde min natt.

torsdag 2 februari 2012

Säga hejdå

En morgon får man plötsligt veta, att det senaste hejdåt också var det sista.

Och även om man vetat och väntat i många år att det skulle bli så, så är sorgen som träffar en så ofantligt tung.

Min lilla farmor, som alltid funnit där, finns inte mer. Sakta, mycket sakta, har hon tynat bort, tills hon tillslut inte fanns alls. Bit för bit har jag tvingats ta farväl av henne. Nu behöver jag inte göra det mer. Hon behöver inte plågas längre i ett liv hon egentligen slutat leva för länge sedan.

Mitt i sorgen och saknaden kan jag ändå vara glad. För hon ville inte mer. Och nu får hon sova. Det är fint så.

Tänker på de fina minnena från min barndom. Allt hon gjorde för oss. Så mycket kärlek hon slösade, på sitt vis. Hur hon tog hand om mig när jag var sjuk. Och alltid kom med nybakta kanelbullar. Och vi gick på promenader och plockade ekollon när jag var riktigt liten. Jag minns allt detta och är lycklig för att jag fick ha en sån fin farmor.

måndag 30 januari 2012

Drömma lite

I tonåren sprang jag runt med min pappas gamla fina systemkamera. Gick ut i många minusgrader och fotade vintermorgnar och sånt. Man kan säga att det var en hobby jag hade och jag tyckte mycket om det. Men så gick kameran sönder och ja...intressent dog ut litegrann.

Sen kom digitalkamerorna och fotografering blev ju väldigt enkelt i och med detta. Inte alls samma finess som det är att fippla med slutartider och så. Och med resultat därefter också. Nu sedan vi fick Grodan så har intresset för att fotografera ökat mer och mer. Det finns säkerligen redan tusentals bilder på honom, alla tagna med vår sketna gamla digitalkamera. Med resultat därefter. Det är lite trist tänker jag nu, för det är så många bilder som hade kunnat bli fina med bättre verktyg.

Så därför har på senare tid en tanke väckts. Kanske man skulle införskaffa sig en riktig kamera? En fin kamera för fina bilder. Jo, det skulle jag nog gärna vilja. Men det får vänta lite. Just nu har jag köpstopp efter decembers galna shoppande. (Drar jag ut pluggen får jag liksom svårt att sluta. Då måste jag stuva in den där pluggen med våld igen och ge mig själv totalt shoppingförbud ett tag). Så det blir lite som när man var liten. Och sparade. Till nånting man gärna ville ha. Kanske kanske att det blir av till våren...

söndag 29 januari 2012

Kvällsrutiner

Bästa stunden på dagen är när jag ger Grodan kvällsmat. Då är det mindfulness på hög nivå.

Han ligger i min famn och bara myser. Min näsa i hans hår och hans klunkande andetag allt som hörs.

Då sitter jag och tänker, att snart är det inte såhär. Snart vill han inte ha välling och inte sitta i famnen. Så jag njuter, av närheten, närvaron och den stora kärleken.

Ett litet tag till.

lördag 28 januari 2012

En annan känsla...

...är att hitta sin son glatt lekandes med bilar tillsammans med en pedagog när man kommer och hämtar. Och få veta att han har ätit frukost, idag igen!

De framsteg han har gjort under denna första vecka är verkligen över all förväntan. Visst är han fortfarande ledsen när han lämnas, men det vore väl konstigt annars? Jag känner spontant att det är helt naturligt att bli ledsen vid lämning, att det till och med ska vara så. Sålänge de låter sig tröstas sedan. Och det gör han ju. Mycket tid tillbringades i början av veckan i någons knä. Efter halva veckan vågade han sig ur frökens knä då och då och nu leker han som ingenting. Mat är fortfarande ett problem, men nu har han ätit frukost två dagar på raken, till och med saker han aldrig ätit hemma.

Det var med lätt lätt hjärta jag tog med mig min lille kille hem i går =)

fredag 20 januari 2012

Färdiginskolad?

Idag slutade jag jobbet precis lite innan Grodan skulle hämtas på förskolan, så jag mötte upp Maken och vi gick dit tillsammans.

Antal sekunder från att jag öppnat dörren till att jag identifierat mitt barns gallskrik bland många andra och därefter lokaliserat honom i knät på sin fröken: ungefär en halv.

Och det var inte nådigt för mammahjärtat.

Men han lugnade sig snart och blev sitt vanliga jag igen. Det vill säga; går, snurrar, småskuttar fram och utstöter små lyckliga ljud. Så alltför traumatiserad är han inte.

Det hade gått mycket bättre idag än de andra dagarna han blivit lämnad, ledsen visst, men låter sig tröstas och söker trygghet i någons famn. Så otroligt viktigt och så lugnande för mig. Nån mat hade han inte fått i sig, mer än lite gurka, men det var inte särskilt förvånande. Och även om han inte direkt deltar i aktiviteterna så är han med och följer med blicken allt som händer. Snart är han nog redo att lämna knät och leka han med.

Men å, den känslan...att hitta sitt barn alldeles förtvivlad...

onsdag 18 januari 2012

Knarkar bloggar

Ibland när jag har tråkigt och ingenting att göra (vilket inte är så ofta nu mera due to en viss liten Groda) då brukar jag blogghoppa. Alltså, jag utgår från en favvoblogg och letar mig sedan vidare i deras bollrolls, vilket ganska ofta resulterar i att man hittar små guldkorn som läggs till i readern.

Jag vågar inte säga hur många bloggar jag har i min reader nu. Men jag är ganska säker på att det inte är ett sunt antal. En gemensam nämnare verkar dock vara att ca 99% är skrivna av mammor. Undrar hur det kommer sig?

tisdag 17 januari 2012

Klädstilar

Det slog mig häromdan. Att den klädstil jag numera har...är så väldigt långt ifrån hur jag trodde att jag skulle klä mig som yngre. Och ändå är den mer jag än någonsin innan.

När jag var barn klädde jag mig väl i det som mamma köpte. Det var inte så himla noga. Sålänge det var bekvämt.

I högstadiet vaknade väl något litet intresse, men det var svårt att hitta rätt. Minns att jag kunde vara avundsjuk på folk för att deras kläder liksom hängde ihop. Men en jeanstjej blev jag. Tajta tajta crockers skulle det vara, med en liten släng av grunge på överkroppen.

I gymnasiet var det mer välklätt som gällde. Jag hade kostymbyxor, stövletter och skepparkavaj. Men fortfarande jeans ibland. Mot slutet blev det lite mer...revolution...? Lång skinnkappa till exempel. Jag upptäckte feminismen och klädde mig mer nonchalant. Dock fortfarande en jeanstjej. Hade i princip aldrig klänning eller kjol.

Sen följde många år när jag jobbade på förskola och pluggade och jeans+stickad tröja i alla varianter var allt jag hade på mig. Tills för ett par år sedan. Plötsligt fick jag ett sug efter klänningar, började köpa leggings trots att det var det sista jag trodde jag skulle ha på mig.

Och nu, nu är det klänning eller kjol varje dag. Speciellt efter att man varit gravid och inte längre kommer i några av sina jeans förutom gravid-dito. Då är leggings och klänning helt ultimat. Och dessutom är det ju fint. Och jag känner mig bekväm. Och sammanhängande. Äntligen.

måndag 16 januari 2012

Att blogga...

Egentligen har jag bloggat väldigt länge. Om man med blogg menar dagboken på lunarstorm. I så fall har jag bloggat i över tio år nu. Det är ganska fascinerande hur fort tiden går. Hur många ord som velat komma ut.

Sen har jag haft ett antal blogspot bloggar, flyttat runt och bytt namn och haft mig. Bloggat ofta ibland och nästan inte alls i perioder. Har efter mycket om och men kommit underfund med att det passar mig bäst att blogga anonymt. Annars hämmar jag mig själv, skriver ointressant och ytligt. Det ger mig inget. Blir så medveten om vad jag skriver och vem som kan tänkas läsa att jag tillslut inte skriver något alls.

Med det inte sagt att jag aldrig skriver om ytligheter. Jag vill bara ha friheten att skriva från hjärtat när jag vill det. Utan betänkligheter. Med bevarad integritet. Det är viktigt för mig.

Nu tror jag att jag hittat rätt. Kanske kan jag stanna här. På denna adress. Bygga upp en liten trogen skara läsare. Det hade varit roligt!

Jag menar, detta kommer aldrig bli nån storblogg. Ingen reklam kommer nånsin "pryda" denna sida och jag kommer aldrig skriva fem inlägg om dagen. Hur kan man ha så mycket att säga undrar jag ibland. Men förhoppningsvis ska jag ha så mycket att säga att det blir några inlägg i veckan. Och förhoppningsvis kommer någon mer än jag finna det intressant =) Välkomna!

söndag 15 januari 2012

Snart måndag

Och jag lämnar över stafettpinnen till Maken, som har äran att eskortera Grodan till förskolan under veckan som kommer.

Har kommit på att jag är nervös. Varje morgon förra veckan sprang jag på toaletten ungefär hur många gånger som helst. Ett klart tecken på nervositet hos mig.

Vad är jag så nervös över? Jag vet att det är en bra förskola med bra och trygga pedagoger. Men det verkar inte spela någon roll att jag vet det. För det här är min lille kille vi talar om, som ska ut i livet redan. Och även fast det är helt och hållet mitt val, så hörs ändå den där rösten som säger "är det inte lite för tidigt..?". Ett ständigt gnagande mammasamvete som vill spendera varje sekund tillsammans med honom tills han flyttar hemifrån. Men vem blir lycklig av det?

Jag oroar mig för att de inte ska se honom, förstå honom, bemöta honom...så som jag vill. Men man kan inte styra allt, allt kan inte vara på mitt sätt. Och det kan bli bra ändå. Fastän det blir på andras sätt.

Det är väl en del av moderskapet antar jag och en ständig övning. Släppa taget, lite grann i sänder...

måndag 9 januari 2012

En ny fas

Grodan var och hälsade på på sin förskola idag. Sin egna. Inte min liksom.

Stort det där.

Han gick runt och stortrivdes. Verkligen. Så det känns bra. Tror inte han kommer ha några problem med detta, det är nog i så fall snarare jag...som tänker att sexton ettåringar...är liksom lite mycket. Vet ju av erfarenhet. Men, pedagogerna är duktiga, erfarna och nyfikna, så jag har all tilltro till dem. Och avdelningen har många spännande inspirerande rum, så alla behöver inte vara på samma ställe hela tiden. Och han kommer att få utmaningar och stimulans och sociala kontakter som vi inte kan erbjuda hemma.

Så det blir bra. Måste bara få vänja mig lite först.

För det vet ni väl? Att inskolningen är till 80% för föräldrarna...;)

söndag 8 januari 2012

Komma överens

Alltså. Det här med att jobba ihop med hur många kvinnor som helst. Inte helt lätt alla gånger. Eller nästan aldrig faktiskt.

Har man dessutom en chef som min, som inte kan peka med hela handen, utan snarare kanske viftar lite förvirrat diffust med den. Då blir inte saken lättare.

Tack och lov i alla fall att vi i mitt arbetslag har ett gott samarbete när vi lyssnar på varandra och vill varandra väl. Men så fort man sticker näsan utanför avdelningen riskerar man att hamna i konflikt. Vare sig man vill eller inte, finns det alltid någon där som har något att säga.

Inte undra på att man ibland funderar på att starta eget.

lördag 7 januari 2012

Inga tomtar på loftet...

...och inga i soffan heller. Eller någon annan stans. Igår åkte allt ut i garaget och vardagsrummet är nu gnistrande vitt, med små detaljer i glas och svart. Blev väldigt nöjd över den lilla orkidén som stått i julgruppen, som överlevt mot alla odds, som fick en ny plats i en karaff.

Tänk att det kan vara så skönt att få lite ombyte. Och efter julen är jag ännu mer ivrig. Jag gillar att vårt vardagsrum ständigt skiftar efter årstiderna. Väggarna är en lugn kulör, så jag kan splasha på med så mycket färg jag vill. Och får för maken. Men han brukar inte ha så mycket invändningar numera.

Mest att alla kuddar, plädar, gardiner och ljus...måste ju få plats någonstans också. När de inte används.

onsdag 4 januari 2012

Evighetshöst

Är det bara jag eller har den hösten pågått typ ett halvår nu? Nu stormar det för vilken gång i ordningen och jag vågar knappt låta Grodan sticka ut näsan genom dörren av rädsla för att han ska få en takpanna eller liknande i huvudet. Vi är inne i januari och termometern visar fortfarande plusgrader. Plusgrader?!

Jag är väl ingen älskare av vintern egentligen, men detta är ju bara för tråkigt! Det är svårt att se nåt vackert med en tre månader lång november liksom.

Nä, nu vill jag faktiskt ha ett krispigt snötäcke med gnistrande träd och en blek vintersol i ögonen.

Åtminstone nån månad. För att bryta tristessen.

Någonstans att spendera en semestervecka















Denna stuga ska vi förhoppningsvis hyra i sommar. Lovely! Kan se hur lillskrutten går och pratar med korna och plaskar i havet. Vi kan cykla till Varberg och grilla på altanen. På kvällarna när lillen sover ska jag och maken sitta där i kvällsljuset och se ut över havet.

Bara ett halvår kvar...

tisdag 3 januari 2012

Bra grej

En bra grej med att vara sjuk innan jul är att när man kommer tillbaka så ligger det julklappar och väntar på en. Inte mindre än sex stycken från våra goa' föräldrar. Lilla minijulafton helt enkelt.

Inte helt fel.

måndag 2 januari 2012

Två veckor

Är tiden det tar för mina öron att vila upp sig tillräckligt för att jag ska orka lyssna på musik hemma.

Och idag är jag tillbaks på jobbet.

söndag 1 januari 2012

Förbereder

Nu tror jag att jag shoppat färdigt inför Grodans förskolestart. Som förskollärare kanske man har lite högre krav på sig själv. Samtidigt som man vet vad som fungerar och inte. Om man går på jobbet och irriterar sig över att föräldrar inte märker kläder eller inte köper ordentliga kläder etc. Då kan man knappast var lika illa själv.

Så nu har jag köpt en märkstämpel, namnnappar, halksockor, innetofflor och sovpåse. Samt det bästa som går att uppbringa i overall och skoväg. Han är rustad.

Eller är det jag?