Alltså. Det här med att jobba ihop med hur många kvinnor som helst. Inte helt lätt alla gånger. Eller nästan aldrig faktiskt.
Har man dessutom en chef som min, som inte kan peka med hela handen, utan snarare kanske viftar lite förvirrat diffust med den. Då blir inte saken lättare.
Tack och lov i alla fall att vi i mitt arbetslag har ett gott samarbete när vi lyssnar på varandra och vill varandra väl. Men så fort man sticker näsan utanför avdelningen riskerar man att hamna i konflikt. Vare sig man vill eller inte, finns det alltid någon där som har något att säga.
Inte undra på att man ibland funderar på att starta eget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar