Hur sött är det inte att vitsipporna sluter sig på natten? Som att de inte orkar slösa energi på att vara vackra, när ändå ingen kan se dem?
På morgonen när jag går till bussen brukar jag tänka, att jag är uppe före vitsipporna.
Lite lagom poetiskt sådär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar