tisdag 1 maj 2012

Att fyllas av hopp

Ja, just nu så vantrivs jag på jobbet. Har nog gjort ganska länge, om jag tänker efter. Vi har en chef som kanske borde gått i pension för ett tag sen, och en grupp dinosaurier som borde göra det i förtid.

Kommer man med nya idéer är det som att springa rakt i in i en betongmur. Man är jobbig. Och man kan slå sig blodig mot den där muren, men inget kommer att hända. Ingen förstår. Vill inte kan inte orkar inte.

Och arbetslusten. Den dör. Man går dit för barnen skull. För de är ju fortfarande lika fina. Men allt runtomkring, organisationen, strukturen, ekonomin, mentaliteten...det står mig upp i halsen.

Häromkvällen fick jag en ingivelse. Nånting sa mig att gå in och kika på stadens platsannonser. Och jag hittade drömtjänsten. Visserligen med längre resväg men åh, att få jobba med en chef och kollegor som fungerar lite mer som mig! Förstod direkt att jag måste söka. Att jag skulle ångra mig annars.

Och nu ligger den där, i databasen. Väntar kanske på att bli läst. Kanske väntar ett telefonsamtal inom kort. Kanske väntar en mer inspirerade höst. Kanske ska jag våga hoppa?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar