24 grader i september! Man kan verkligen inte klaga...
Men det känns att det finns en kylig underton i vinden...en som fick mig att huttra till, trots att jag stod i solskenet.
Hösten kommer nog att bli bra. De nio små känns redan ganska trygga hos oss. Visst kommer det tårar och skrik ibland, men jag har definitivt varit med om värre höstar än så. Nu kan vi börja ägna oss åt de "gamla" barnen igen, ta upp trådarna från vårterminen och börja nosa på höstens projekt.
Spännande!
